[Fsfe-se] Brev till S i EU, Näringsdep., IT-pol. arbetsgrupp. etc

Sat Oct 9 00:21:23 CEST 2004

Hejsan

Jag och Jonas har skickat iväg brev till följande 
  Leif Pagrotsky   http://www.regeringen.se/sb/d/1141
  Thomas Bodström  http://www.regeringen.se/sb/d/1312 
  Ulrica Messing   http://www.regeringen.se/sb/d/1118

  Anna Hedh        www.sap.se
  Maria Häll       http://www.regeringen.se/sb/d/2495

Texten har utökats med lite introduktion till var och en där vi anknyter
till tidigare samtal.

Nedan följer den del av texten som var gemensam vid utskicket.

-----------------------------------------------------------------------
I dagens samhälle, där datorer har kommit att spela en viktig roll, är
det nödvändigt att reflektera över vad denna digitala framtid innebär
för mänskligheten. Dagens människa, homo sapiens, har inte förändrats
nämnvärt under de senaste 100 000 åren, men vår kulturella utveckling
och möjlighet att lära från tidigare generationer har gjort att vi idag,
för att citera Bernard av Chartres från 1130, står på axlarna av jättar
och kan se mer och längre än de som kom före oss.

Denna kunskap med vars hjälp nästa generation ska lyftas ännu högre,
lagras idag i allt större utsträckning i eller med hjälp av datorer. Det
finns nästan inga verk som inte lagras digitalt och de fysiska
exemplaren (trycka böcker, CD-skivor, med mera) blir färre och kan komma
att försvinna innan kommande generationer tar del av dem.

Att kunna ta del av de digitala artefakter vi lämnar efter oss är ett
behov som behöver tillfredställas även i vår generation. För att kunna
medverka i det digitala samhället krävs att alla människor har lika
tillgång till programvara för att ta del av digitala verk, såväl idag
som i framtiden.

fri programvara erbjuder en stabil bas för frihet i en digital värld,
både i ekonomiska och samhällsetiska sammanhang. Friheterna att använda,
kopiera, ändra och sprida programvara, så som de beskrivs i definitionen
av fri programvara (Free Software definition), ger en jämlik möjlighet
att deltaga i dagens informationssamhälle.

Detta är en del av visionen för Free Software Foundation Europe
(FSF Europe). I visionen ingår även ett Europa, enat i form av samarbete
över kulturella gränser för att nå målet att bli den "mest dynamiska
kunskaps-baserade ekonomin tills 2010".

FSF Europe är en partipolitiskt obunden välgörenhetsorganisation. Som en
organisation baserad på europeisk kultur och bakgrund, tror vi på och
följer de grundläggande principerna såsom demokrati, mångsidighet,
samarbete, dialog och ärlighet.

Att skapa medvetenhet kring de frågor som fri programvara ger upphov
till, säkra fri programvara politiskt och juridiskt, och att ge
människor frihet genom att stödja utveckling av fri programvara är
centrala frågor för FSF Europe. Organisationen grundades 2001 som en
ekonomisk, juridiskt och personellt oberoende europeisk
systerorganisation till Free Software Foundation i Boston, MA, USA

Definition av fri programvara
--------------------------------

 *  Friheten att använda programmet, oavsett syfte

Att sätta restriktioner på hur man får använda fri programvara, såsom
tid (``30 dagars prövotid``, ``Licensen upphör att gälla 1:e Januari,
2004``) syfte (``Tillåtelse gives endast för forsknings- eller
icke-kommersiellt syfte``) eller geografiskt ( ``får inte användas i
land X``) gör programmet
icke-fritt

  * Friheten att studera hur programmet fungerar och förändra det
    efter dina behov

Att lägga juridiska eller praktiska restriktioner på förståelsen eller
modfieringen av ett program, såsom obligatorsikt köp av speciell licens,
underskrift av en  Non-Disclosure-Agreement (NDA) eller - för
programmeringsspråk som har olika representationer - att göra det
föredragna mänskliga sättet att förstå och ändra ett program
(``källkod``) otillgängligt gör också programmet proprietärt
(icke-fritt). Utan friheten att modifiera ett program kommer köparen att
vara utelämnad till en enda försäljare, utan möjlighet till konkurrens.

  * Friheten att vidaredistribuera kopior så att du kan hjälpa någon
    annan

Programvara kan kopieras/distribueras till nästan ingen kostnad, och
att kopiera en programvara tar inte bort något från upphovsmannen. Det
går att ta betalt för att distribuera fri programvara, så länge man
inte inskränker mottagarens rätt att distribuera programvaran utan
kostnad, om hon så väljer.

  * Friheten att förbättra programmet och göra förbättringarna
    tillgängliga för allmänheten så att hela samhället kan dra nytta

Alla är inte duktiga programmerare inom alla områden. Flertalet
människor
vet inte hur man programmerar över huvud taget. Denna frihet tillåter
de som inte har tid eller kunskap att lösa ett problem att indirekt
använda sig av friheten att modifiera, genom att ta del av andras
förbättringar. Detta kan göras för en avgift.

Dessa friheter är rättigheter, inte skyldigheter, även om respekterande
av dessa friheter på samhällets vägnar ibland förpliktigar individen.
Vem som helst kan välja att inte nyttja dem, men kan också välja att
nyttja dem alla. Speciellt skall det poängteras att fri programvara
inte exkluderar kommersiellt nyttjande. Om ett program inte tillåter
kommersiellt nyttjande och komersiell distribution är det inte fri
programvara. Förvisso baserar ett växande antal företag sin företags-
modell helt och hållet på eller delvis kring fri programvara. Detta
inkluderar några av de största försäljarna av proprietär programvara.
Fri programvara gör det lagligt att erbjuda hjälp och medverkan men det
gör det inte obligatoriskt.

Varför fri programvara?
--------------------------------

Det är viktigt att få ett mer rättvist samhälle och en större
utvecklingspotential inom IT-sektorn i Sverige. För att uppnå dessa mål
anser vi att fri programvara är rätt metod. För att implementera detta
anser vi att Statliga och kommunala organ bör stimulera samt ge bidrag
till forskning kring och utveckling av fri programvara. Vi vill därför
informera och diskutera programvara, licenser, upphovsrätt och patent
med er.

Det finns en bra text om fri programvara hos UNESCO här:
http://www.unesco.org/webworld/infoethics_2/eng/papers/paper_1.htm

FSF Europe och EU
--------------------------------

I april 2002 skrev FSF Europe en en rekommendation för att få fri
programvara som en viktig del av det sjätte ramverksprogrammet inom den
Europeiska Kommissionen. Rekommendationen skrevs under av över 50
företag och organisationer från olika delar av Europa.

Som en del av detta arbete så skrevs också två Expressions of Interest
(EOI) i vilka FSF Europe tillsammans med flera företag och
organisationer
tillkännagav sitt intresse av att delta i aktiviteter kring fri
programvara i det sjätte ramverksprogrammet. I samband med detta deltog
vi också på IST Conference & Expo i Köpenhamn där vi höll en lyckad
nätverkssession om fri programvara i det sjätte ramverksprogrammet.

Sedan den 17e december 2002 finns fri programvara inskrivet i arbets-
programmet för Information Society Technologies (IST). På den sjunde
sidan av programmet står att fri programvara ska uppmuntras, vilket
innebär en bonus för fri programvara inom ramverksprogrammet när projekt
evalueras mot varandra.

FSF Europe och FN
--------------------------------

  * Free Software Directory
Sedan en tid tillbaka genomför FSF och UNSECO ett projekt tillsammans.
Projektet heter Free Software Directory och katalogiserar fri
programvara som använder sig av ett fritt operativsystem - speciellt
GNUs operativsystem GNU/Linux. För mer information om Free Software
Directory,
http://www.unesco.org/webworld/portal_freesoft/index.shtml

   * WSIS

På en av regeringens hemsidor(1) kan man bla läsa följande:

"På världsnivå pågår ett samarbete om IT-politiska åtgärder och
ställningstaganden inom ramen för World Summit on Information Society
(WSIS)(0). Det övergripande målet är att bidra till att bygga ett öppet
samhälle där alla människor, i alla länder, får tillgång till
information och kunskap. Den 10-12 december 2003 hölls första fasen av
toppmötet, i Genève. Då antogs en deklaration och en handlingsplan. I
handlingsplanen uppmanas bl.a. FN:s generalsekreterare att bilda en
arbetsgrupp för att särskilt utreda Internetfrågor. Förberedelserna
pågår nu inför den andra fasen av toppmötet, som äger rum 16-18 november
2005 i Tunis."

FSF har två medlemmar med i WSIS/PCT-gruppen(3). Georg Greve (FSF
Europe) och Richard Stallman (FSF). WCIC/PCT-gruppen säger bla
följande(2):
"Software is the cultural technique of the digital age and access to it
determines who may participate in a digital world. Free Software with
its freedoms of use for any purpose, studying, modification and
redistribution is an essential building block for an empowering,
sustainable and inclusive information society. No software model should
be forbidden or negatively regulated, but Free Software should be
promoted for its unique social, educational, scientific, political and
economic benefits and opportunities."

 Mvh Jonas och Henrik

Jonas Öberg är vice president i FSF Europe och jobbar som
systemadministratör på Inistitutionen för Informatik vid Göteborgs
Universitet. Jonas nås på följande adress: oberg at fsfeurope.org

Henrik Sandklef jobbar med oika uppgifter inom GNUprojektet och FSF
Europe samt jobbar som programmeringskonsult. Henrik nås på följande
adress: hesa at gnu.org samt på telefon 0708-658406